15 skate i Östersund.
210115



Hej och halloj! Som jag hintade om förra gången jag var i skrivartagen här så blev det tävling förra helgen, närmare bestämt Sverigecup här i Östersund. Det tävlades i dagarna tre, men jag och Robin nöjde oss med 15 KM skate på söndagen. Perfekt med nummerlapp och extra nerv, vilket också gör att kroppen automatiskt vrider ur sig ganska mycket extra än på träning. Framförallt med tanke på att vi senaste månaderna kört mycket volym, och därmed inte så många sådana här stentuffa drabbningar.
Då jag kör med guide så fick jag starta två minuter före förste gubbe, och inte heller stå i resultatlistan, detta då det finns en regel inom FIS som inte tillåter sådan draghjälp ifrån start till mål, med observation för att jag är något snett på den exakta formuleringen. Hur som helst, bekommer mig faktiskt inte alls. Jag kör för att jag vill bli en bättre skidåkare, och ju bättre jag blir, ju större tror jag sannolikheten är att jag en vacker dag står med i listan.  Därför kändes det här loppet som ett bra steg på den vägen, således glad att min klubb Östersunds SK tillsammans med skidförbundet skakade fram den här lösningen. Förbundskapten Uusitalo ska även ha en fjäder i hatten, då han också var en stor del i fixet.
 

Till loppet då. Tävlingen var som sagt fyra varv på en 3,75 KM lång slinga, eller för de som är bevandrade i Östersunds konstsnöspår, skidskyttarnas 4-kilometersslinga, alltså det tuffaste Östersund kan erbjuda, och få ställen som kan matcha där. Jag tycker vi gick ut i ett stabilt tempo, fick första varvet helt för oss själva, innan vi kom in i de andra som startade. Vi gnagde på i ett stabilt tempo, och när jag kom i mål var jag riktigt sliten, faktiskt tröttare än vad jag trodde. Kändes att jag inte tävlat så mycket, men att jag har en bra grund, då jag liksom kan hålla i även om det är jobbigt. Mitt och Robins samarbete känns riktigt tryckt, han var ju klippan själv i vanlig ordning, och vilken body han börjar få också... Tycker de saker jag jobbat på i tekniken satt relativt bra, samtidigt som min rygg är rejält mycket bättre nu än de senaste åren, fokus på stabilitet och teknik verkar ge effekt. Dock får jag lite känningar under andra halvan, vilket nog höll tillbaka mig något, men jämfört med de världscuplopp jag körde i 15 skate förra året så är det stor skillnad. Eftersom jag för några år sedan gjorde magnetröntgen som visade en ovanligt fin rygg, så är jag inte orolig, utan snarare glad att jag/vi börjar hitta nycklar för att få ordning, och i det arbetet är det Kristina Frank som går i första ledet. Känslan är mer muskulär, och känns nästan som en liten lätt kramp, alltså handlar det inte om diskar och andra otäckheter som för många andra skidåkare, varför den lilla känningen i söndags ses som ett stort framsteg, faktiskt ett väldigt stort sådant. Summa summarum, nöjd med en stabil insats och glad att få bryta lite mark åt parasporten genom att få köra. Att vi dessutom slog 14 stycken, och därmed hade placerat oss som 84 av de 98 startande, kändes såklart bra, både som ett kvitto på min egen åkning, men också att det omöjligt kan vara negativt för eventuella chanser till fler liknande tävlingar framöver.

Nu kommer jag att så sakteliga skruva ner volymen i träningen och börja fokusera mer på något högre intensitet, för peppar peppar ta i trä, men mycket tyder nu på att det blir ett 3,5 veckor långt block med världscuptävlingar i mars, som det skulle vara välkommet.

210211

Vila med VERSALER.

Avslutade många veckors bra träning med läger tillsammans med para här i Östersund. Lägret avslutades i sin tur med tre tävlingslika pass på tre dagar, måndag – onsdag, så en skönt trött kropp idag. Sprint måndag, skidskytte tisdag och cirka 12 KM stakning onsdag i ett rekordtrögt före, med många kallgrader och nysnö.
 

Läs inlägget

210207

Det blir världscup.

Hej och hopp! Efter sju sorger och åtta bedrövelser så kom äntligen beskedet för någon vecka sedan, det blir världscuptävlingar i mars. Allt kan ju förvisso hända i en tid som denna, men nu utgår jag ifrån att det blir 3-10 mars i slovenska Planica, och sedan direkt till Vuokatti mellan 17-24 mars. Det blir sex tävlingar på åtta dagar på båda ställena, så det sparas inte på krutet.. Även om ryktet säger att vissa länder kanske drar ner något på antalet aktiva, så verkar de flesta komma. Ryssarna säger att de ska skicka 7-10 stycken bara i min klass, och våra känningar i de ukrainska leden skvallrar om att det blir en 5-6 st även därifrån, så östfronten verkar vara stark även anno 2021.
 

Läs inlägget

210121

Super i Grönklitt och börjar tåla lite mer.

Har så smått börjat väva in lite hårdare bränningar nu när det verkar bli världscup i mars. I fredags ett skidskytterace bland annat, och sedan gjorde ju tävlingen förra söndagen sitt också. Ni som förstår, förstår, för även om vi tränar mycket hela året, och kör intervaller två eller tre gånger i veckan, så är de där tävlingslika passen något speciellt, när det ska vara all out. Vi har ju kört några tävlingar i både traditionellt och sprint under hösten och vintern, men det går att skruva upp ett snäpp. Samtidigt är det ju viktigt att inte bli allt för offensiv och komma in i tävlingar med en kropp full med mjölksyra. Tycker hur som helst att känslan är att jag börjar tåla lite mer, bra det.

Läs inlägget

210115

15 skate i Östersund.

Hej och halloj! Som jag hintade om förra gången jag var i skrivartagen här så blev det tävling förra helgen, närmare bestämt Sverigecup här i Östersund. Det tävlades i dagarna tre, men jag och Robin nöjde oss med 15 KM skate på söndagen. Perfekt med nummerlapp och extra nerv, vilket också gör att kroppen automatiskt vrider ur sig ganska mycket extra än på träning. Framförallt med tanke på att vi senaste månaderna kört mycket volym, och därmed inte så många sådana här stentuffa drabbningar.
Då jag kör med guide så fick jag starta två minuter före förste gubbe, och inte heller stå i resultatlistan, detta då det finns en regel inom FIS som inte tillåter sådan draghjälp ifrån start till mål, med observation för att jag är något snett på den exakta formuleringen. Hur som helst, bekommer mig faktiskt inte alls. Jag kör för att jag vill bli en bättre skidåkare, och ju bättre jag blir, ju större tror jag sannolikheten är att jag en vacker dag står med i listan.  Därför kändes det här loppet som ett bra steg på den vägen, således glad att min klubb Östersunds SK tillsammans med skidförbundet skakade fram den här lösningen. Förbundskapten Uusitalo ska även ha en fjäder i hatten, då han också var en stor del i fixet.
 

Läs inlägget

210108

Fint i fjällen och det rör sig på västfronten.

För mig är det nostalgi att vara i Bruksvallarna och träna, och att bo på Fjällhotellet hos Sigge med familj. Där var jag på mitt första träningsläger runt 2007 någon gång, har blivit många fler gånger sedan dess, dock färre senaste åren, vilket ökar nostalgifaktorn ytterligare.

Läs inlägget

201230

God jul, gott nytt år och paraläger.

Först ska jag väl i efterhand önska en god jul, och sedan ett gott nytt år. Att det varit ett speciellt år, har väl alla som inte sovit under en sten märkt, så bara skippar att dissekera den grejen rakt av, blir bra att världen får kliva in i 2021 med nytt klipp i dojan.

Läs inlägget

201212

Inget VM, men bra träning.

Just nu är vår tävlingskalender för para helt blank. Vi kan väl säga så här, allt kanske inte gjorts såsom IBU och skidskyttarna, å andra sidan är det ju andra organisationer inom skidvärlden som också verkar brottas med sina såkallade strategier.
Det började i höstas med att januaritävlingarna i Slovenien ställdes in, då flyttades tävlingarna som skulle gått i Östersund i december till januari. Sedan ställdes VM i Lillehammer in, eller rättare sagt, sköts upp till januari 2022. Varefter Östersund samt tävlingarna i Peking och Sapporo i mars i förra veckan gick samma öde till mötes. Därmed står vi nu på noll, och hoppas på den sista chansen, nämligen att man ska lyckas att få till några veckor med tävlingar i mellanEuropa någon gång efter nyår, något som det ska jobbas på nu i skrivande stund. Som jag förstår det är problemet med IPC att de så här långt ställt höga krav på arrangörerna gällande tester m.m, men inte varit villiga att bidra med några pengar för att underlätta, tydligen inte ens för att få till någon eller några av de planerade  tävlingarna. Ni förstår själva, ökade kostnader för arrangörerna, samtidigt som antalet aktiva och ledare riskerar att bli färre, leder ju troligen till en rejäl förlustaffär för arrangören, vilket såklart är ohållbart. Nej, den tyska disciplinen och handlingskraften inom IBU ska inte underskattas. Ska vi kanske dra det så långt som att säga att skidskyttarna, likt online-handeln och ”hemmafixaraffärerna” är Corona-vinnare inom idrotten. För även om lagidrotten pågår, så är den inte samma sak utan publik på läktarna, och resterande vinteridrotter har ju inte lyckats hålla ihop det som skidskyttarna.

Läs inlägget

25/11-2020

Idre och Novak body.

Kul att tävlingssäsongen är igång på riktigt, något som livar upp extra i nuläget, skönt att kunna njuta av idrott som känns meningsfull utan publik på läktarna. För paratävlingarna ser det dock mörkare ut, men mer om det senare.

Läs inlägget

17/11-2020

Sprintrace.

Drog igår igång en ny period med grundträning. Före det tog vi i lördags chansen att vara med när ÖSK bjöd upp till en klassisk träningssprint, prolog plus tre heat. Blev en rejäl körare och nöjd med insatsen. Det var en lång sprint, stadion, skidskytteslingan och när vi kom tillbaka från den så gick vi inte upp till torget, utan genade genom dungen och sedan upp och runda vid Arctura och in till mål. Heaten kördes utefter prologen, där de tre första i varje heat gick upp och de tre sämsta åkte ner. Tror vi blev 9:a i prologen bland de 24 som körde (ungefär 50/50 tjejer och killar). Vi fick alltså börja i heat två, där vi lyckades vinna, blev således uppflyttade till A-heatet. Där blev vi femma, med häng på topp tre, men fick backa ner ett snäpp igen, och lyckades än en gång vara först i mål. Vi stakade, vilket på förhand kändes som en nackdel, då det regnat och smält, varför stavfästet var noll. Detta jämnades dock ut av att de som körde med fäste stod ganska stilla nerför. Halvvägs i de heaten vi var först i mål låg vi femma och sexa på toppen, men plockade på de lättare delarna, intressant hur det kan svänga kick VS no kick.

Läs inlägget

201113

Bättre body.

Det svänger i bandy brukar det väl heta...
I slutet av förra veckan sänket själv, vila två dagar och ett långt, men mycket lugnt och healande löppass under söndagen, så var jag oväntat bra på benen redan i måndags. Den här veckan har fortsatt varit lugn, vilket märkts i form av kortare pass, både distans och intervall. I måndags rev jag och Robban bland annat av ett kort och effektivt pass på den utlagda snön. 20 minuter uppvärmning, sedan en tröskel i form av ett varv på 1,7 och sedan runt Björnberget och mål där den slingan kommer på 3:an igen, ja ni som förstår, förstår... Tröskeln tog sex minuter, sedan körde vi 10 kortare drag, med start strax innan torget och mål på samma ställe som tröskeln. Skammen går väl på torra land när jag säger att vi inte klockade de kortare dragen, men knappa 1,5 min skulle jag spontant säga. Kändes bra i kroppen, så har varit viktigt att fortsätta hålla sig lugn veckan ut, för att inte gå på bara för att det känns bra, sedan hålla det några dagar och få en smäll till. Med tanke på att jag vaknade till liv så pass snabbt så har jag väl, precis som jag trodde, inte varit nere för djupt, bra det.

Läs inlägget