Fint i fjällen och det rör sig på västfronten.
210108

För mig är det nostalgi att vara i Bruksvallarna och träna, och att bo på Fjällhotellet hos Sigge med familj. Där var jag på mitt första träningsläger runt 2007 någon gång, har blivit många fler gånger sedan dess, dock färre senaste åren, vilket ökar nostalgifaktorn ytterligare.

Även om det är drömförhållanden här hemma så ville jag och Robin ha lite miljöombyte, och vad passade då bättre. Enligt diverse vädersidor skulle temperaturen ligga mellan -10 och 15 under veckan, och så sa apparna att temperaturen också var när vi var där. Det var dock grovt fel, då det var konstant under -20, 23 tisdag och onsdag. Under måndagen var det en del varmare en bit upp emot Kläppen, men under de följande dagarna var skillnaden marginell. Då det var kallt att vara ute 4 timmar varje dag samt att det inte var aktuellt att köra något hårt pga ovanan med kylan, så vek vi in årorna och åkte hem igår. Riktigt fina förhållanden i Bruksvallarna, och oväntat mycket folk som var ute och åkte i kylan, också alltid supermat och service hos Sigge, hoppas att snart kunna hälsa på igen. Nu är vi i alla fall tillbaka på beachen i vinterstaden, där temperaturen precis ligger på tvåsiffriga minusgrader, samtidigt som vi just nu har bra med snö, riktig svensk vinter alltså, fint som få saker. Till helgen väntar tävling här hemma, och ifrån flera håll hör jag nu rykten om att det ska bli världscup för oss under slutet av februari och mars, håller tummarna, hade varit fantastiskt, pirr i magen bara jag tänker på det, är ju liksom därför vi håller på!

210406

Skidskytte i Vuokatti och SM.

Då har det gått någon vecka sedan en rejäl tävlingsperiod, en påsk har dessutom hunnit komma och gå, så känns extra länge sedan.
Här kommer i alla fall en liten tillbakablick på de sista tävlingarna i Finland. Efter fyra längdtävlingar var det dags för skidskytte, sprint och distans. Först en sprint där jag sköt 1+0, vilket jag såklart var väldigt nöjd med. Gick ut ganska lugnt, så här efter att jag träffat nio av tio, så känns det väl kanske som jag kunde ha öst lite mer ifrån start, men tror den här taktiken ändå var rätt. Hade ett bra sistavarv och blev till slut ändå sjua. Sjua med 1+0 kanske ni tänker var så där, saken är dock att jag nu träffade, men tappar för mycket tid på vallen, totalt på två serier cirka 35-40 sekunder på många, när flera dessutom skjuter noll, samtidigt som jag har en mediumdag på skidorna, så är dom för bra. Nu vann ju dessutom Holub och Chockhlaev tvåa, de som var topp två på 20 skate, fast då i omvänd ordning, så ni förstår att det handlar inte bara om att lyckas träffa.. Dagen efter var det distans, jag var trött ifrån start, och fick det liksom inte att stämma. Två bom i varje serie, vilket ger totalt åtta tilläggsminuter och ras i listan.

Läs inlägget

210324

Tävlingar i Vuokatti.

Då var längdtävlingarna klara, och jag är riktigt nöjd med utfallet. Blev en minst sagt speciell ingång till de här tävlingarna, då främst Robin, men även jag var småkrassliga under veckan före tävlingarna. Fredagens lopp var den ytterst märkliga distansen 12,5 KM klassiskt. fråga mig inte varför denna distans, men det handlar om någon idé om att ha kort, mellan och långdistans, vilka därmed blir 5, 10 15 för tjejerna, och 7,5, 12,5 och 20 för oss. För mig är 7,5 och 12,5 skidskyttedistanser, men är bara att köra vad som bjuds, har dessutom mixtrats en del med distanserna senaste åren, så vi får se vad det till slut landar i.

Läs inlägget

210315

Sju sorger och åtta bedrövelser sen.

En bild ifrån en annan tid. Från Finsterau i februari 2020, senast jag tävlade para. Det där känns som sju sorger och åtta bedrövelser sen, men nu börjar det väl ändå ljusna. För nu är nu, och för tillfället har vi klipp i steget. på tisdag tar vi oss nämligen mot Vuokatti och tävlingar. Även om det bara är en världscupvecka, så känns den väldigt viktig att få. Att få den där nerven med nummerlapp, och något att utgå ifrån när en träningssäsong med Paralympics i sikte ska dra igång i maj månad, men såklart också för att det är tävla som är själva grejen med idrott, det är det vi gillar.
 

Läs inlägget

210309

Lex Planica.

Jahaja... Var väl under förra veckan ganska tydlig om vad jag tycker om att inte få åka till Slovenien och tävla. Tråkigt för mig i synnerhet, men också  för svensk parasport i allmänhet, då det visar att vi har kvar att jobba på. Dock går samtidigt många saker framåt, så det tillsammans med att ett sådant här beslut inte tas på liknande sätt igen, helt utan förvarning, får mig ändå att kunna känna hopp efter det här debaclet. Självklart förstår jag såklart också att det här inte är det värsta som kan hända, och att det finns personer som har det bra mycket tuffare just nu, men samtidigt är skidåkningen något jag lägger enormt mycket tid och energi på, varför saker som kretsar runt denna blir stora för mig.

Läs inlägget

210211

Vila med VERSALER.

Avslutade många veckors bra träning med läger tillsammans med para här i Östersund. Lägret avslutades i sin tur med tre tävlingslika pass på tre dagar, måndag – onsdag, så en skönt trött kropp idag. Sprint måndag, skidskytte tisdag och cirka 12 KM stakning onsdag i ett rekordtrögt före, med många kallgrader och nysnö.
 

Läs inlägget

210207

Det blir världscup.

Hej och hopp! Efter sju sorger och åtta bedrövelser så kom äntligen beskedet för någon vecka sedan, det blir världscuptävlingar i mars. Allt kan ju förvisso hända i en tid som denna, men nu utgår jag ifrån att det blir 3-10 mars i slovenska Planica, och sedan direkt till Vuokatti mellan 17-24 mars. Det blir sex tävlingar på åtta dagar på båda ställena, så det sparas inte på krutet.. Även om ryktet säger att vissa länder kanske drar ner något på antalet aktiva, så verkar de flesta komma. Ryssarna säger att de ska skicka 7-10 stycken bara i min klass, och våra känningar i de ukrainska leden skvallrar om att det blir en 5-6 st även därifrån, så östfronten verkar vara stark även anno 2021.
 

Läs inlägget

210121

Super i Grönklitt och börjar tåla lite mer.

Har så smått börjat väva in lite hårdare bränningar nu när det verkar bli världscup i mars. I fredags ett skidskytterace bland annat, och sedan gjorde ju tävlingen förra söndagen sitt också. Ni som förstår, förstår, för även om vi tränar mycket hela året, och kör intervaller två eller tre gånger i veckan, så är de där tävlingslika passen något speciellt, när det ska vara all out. Vi har ju kört några tävlingar i både traditionellt och sprint under hösten och vintern, men det går att skruva upp ett snäpp. Samtidigt är det ju viktigt att inte bli allt för offensiv och komma in i tävlingar med en kropp full med mjölksyra. Tycker hur som helst att känslan är att jag börjar tåla lite mer, bra det.

Läs inlägget

210115

15 skate i Östersund.

Hej och halloj! Som jag hintade om förra gången jag var i skrivartagen här så blev det tävling förra helgen, närmare bestämt Sverigecup här i Östersund. Det tävlades i dagarna tre, men jag och Robin nöjde oss med 15 KM skate på söndagen. Perfekt med nummerlapp och extra nerv, vilket också gör att kroppen automatiskt vrider ur sig ganska mycket extra än på träning. Framförallt med tanke på att vi senaste månaderna kört mycket volym, och därmed inte så många sådana här stentuffa drabbningar.
Då jag kör med guide så fick jag starta två minuter före förste gubbe, och inte heller stå i resultatlistan, detta då det finns en regel inom FIS som inte tillåter sådan draghjälp ifrån start till mål, med observation för att jag är något snett på den exakta formuleringen. Hur som helst, bekommer mig faktiskt inte alls. Jag kör för att jag vill bli en bättre skidåkare, och ju bättre jag blir, ju större tror jag sannolikheten är att jag en vacker dag står med i listan.  Därför kändes det här loppet som ett bra steg på den vägen, således glad att min klubb Östersunds SK tillsammans med skidförbundet skakade fram den här lösningen. Förbundskapten Uusitalo ska även ha en fjäder i hatten, då han också var en stor del i fixet.
 

Läs inlägget

210108

Fint i fjällen och det rör sig på västfronten.

För mig är det nostalgi att vara i Bruksvallarna och träna, och att bo på Fjällhotellet hos Sigge med familj. Där var jag på mitt första träningsläger runt 2007 någon gång, har blivit många fler gånger sedan dess, dock färre senaste åren, vilket ökar nostalgifaktorn ytterligare.

Läs inlägget

201230

God jul, gott nytt år och paraläger.

Först ska jag väl i efterhand önska en god jul, och sedan ett gott nytt år. Att det varit ett speciellt år, har väl alla som inte sovit under en sten märkt, så bara skippar att dissekera den grejen rakt av, blir bra att världen får kliva in i 2021 med nytt klipp i dojan.

Läs inlägget