Tack för säsongen 2018/2019!
12/04-2019

Dags att summera den absolut bästa säsongen jag haft så här långt, och finns så många att tacka för det. Allt ifrån föräldrar som alltid ställer upp och samarbetspartners som tror på mig, till ledare / vallare och framförallt guider.
För ett år sedan vid den här tiden trodde jag att det kanske inte var möjligt att fortsätta tävla på ett konkurrenskraftigt sätt, då den eviga guidefrågan såg svår ut att lösa.  Men en investering i ett rullskidband, som möjliggjorde hård sommarträning på egen hand och två lyckoträffar i form av att råka stöta på Jerry på gymmet och ett telefonsamtal på vinst och förlust till Emil, vände ett uppseglande mörker till min bästa säsong någonsin. Det blev till slut total världscupseger, två VM-medaljer och kanske störst av allt, jag lyckades för första gången slå Brian McKeever i ett distanslopp.

Under sommaren fick jag trixa och tänka nytt för att få ihop träningen bra, och det gick ju så mycket över förväntan. Sedan guiderna kom in i bilden under sensommaren har det också blivit en del pusslande för att få till det på bästa sätt för alla inblandade. Personligen tycker jag att båda dessa saker har gått väldigt bra, då jag i de nya situationerna lärt mig många träningsmässiga bitar och hur viktigt det är med fler guider, både för omväxlingens skull, men också för att minska sårbarheten som uppstår om allt för mycket hängs upp på en person.
 
Tävlingsmässigt kom de bästa prestationerna i Vuokatti före jul, sedan bra, fast något sämre i Östersund under januari, för att efter en rejäl sjukdom dippa kraftigt till VM. På grund av sjuk guide blev det inga tävlingar i Japan, som var den sista världscupen för säsongen. Så där har vi något att jobba på nästa år, så att det alltid finns en inhoppare med bland ledarna / vallarna i gänget. Alltså hade säsongen sina up and downs, med en nedåtgående trend. Jag tror personligen att vi ganska klart lyckats identifiera både de positiva och negativa bitarna, men också olika saker för att åtgärda / utveckla dessa.
 
Just nu jobbar jag stenhårt för att kunna ställa ett slagkraftigt team på benen under nästa vinter, vilket innefattar såväl finansiering som kompletterande guider, kanske är just du intresserad att vara med fram emot Peking 2022.
 
Till sist vill jag än en gång tacka Emil Jönsson Haag, Jerry Ahrlin, Robin Bryntesson och Gunnar Hammarberg som på olika sätt hjälpt till med träning, guidning och material, samt alla ledare som varit med under tävlingssäsongen.
Samarbetspartners gör min skidåkning möjlig, så ett stort tack till Tages Konditori & Kök, ICA Supermarket Vallhalla, Craft, Fischer, Alpina, KV+, Bliz, Persson Invest, Handelsbanken, Frösö Park Hotell, L&S Gruppen, Autotvätt / Tvättomat, Frösökompaniet, Tre Läge Fastigheter, Parasport Sverige.

17/5-2020

Skön träningstid.

Ok, förutom att vi har halv vinter i mitten på maj så gillar jag den här tiden. Efter en tid med mindre träning är man igång igen. Kanske mer eller mindre sämre än när säsongen tog slut, men inspirerad, med nya idéer, förbättringen går snabbt, och det är liksom inte så blodigt än. Dessutom är det extra skönt att sova, extra gott att äta och lättare att hålla fokus och vara effektiv, i mitt fall på skolan, tack till fysisk aktivitet och frisk luft för det. Saker som är lätta att glömma bort, men skrämmande viktiga att komma ihåg.

 

Läs inlägget

07/05-2020

Kickat igång säsongen 2020/2021

Har aldrig förut varit med om att det bjudits på skidåkning i Östersund i maj månad, så lite speciellt att i måndags, den fjärde maj starta upp en ny barmarkssäsong med tre timmar skidor på en, för årstiden overkligt bra 3,5 kilometer lång slinga. I tisdags klippte vi till med 8X1000 m löpintervaller på bana, med styrka på eftermiddagen, medan gårdagen innehöll ett fyra timmar långt pass, bestående av rullskidor och löpning, sov ganska rejält skönt inatt.. Därmed igång bra, nu gäller det att hitta en balans så det går att få kontinuitet med bra pass vecka ut och vecka in.

Under perioden med mindre träning brukar försöka hinna med en del saker som inte alltid prioriteras under resten av året. Framförallt saker som inte har med träning att göra, så jag liksom får tänka på något annat och göra andra roliga grejor ett litet tag. Ur den synpunkten har väl årets viloperiod varit en liten besvikelse, men i sammanhanget är ju såklart det inget att bråka om. Kände under förra veckan verkligen hur det börjat krypa i benen igen, rastlösheten gjorde sig efter några veckor rejält påmind. Därför känns det bra att nu ha dragit igång en ny säsong. Nästan sju månaders försäsong, som vi får hoppas gör att världsläget hinner ändras, så att det blir några skidtälvingar 2020/2021.

Läs inlägget

26/04-2020

Vår.

 
Ibland blir det till och med vår i Östersund. Tvåsiffriga temperaturer, möjlighet att inviga balkongen till vår nya lägenhet på riktigt och bara allmänt mungiporna uppåt.

Läs inlägget

13/04-2020

Inte mycket att säga.

Inte mycket nytt på den här västfronten just nu... Tränar för tillfället inte med någon plan, mer än för att må bra och hålla vårbuken borta. Jag och min sydafrikanske vän Quinton börjar komma igång med vår uppsats bra, så det är ju positivt för oss. Tanken är att ösa på med den i april, för att underlätta när träningen startar i maj.

 

Läs inlägget

06/04-2020

Hallå.

Det är märkligt att inte ha någon sport att följa, att det inte finns någon idé / inte är möjligt att åka någonstans, och såklart att säsongen tog slut något tidigare än tänkt, inte mer med det. Vi skidåkare har ju ändå klarat oss otroligt billigt undan, det här hände ju liksom inte i november, utan med bara några tävlingshelger kvar att köra. Skillnad är det för alla sporter som precis skulle dra igång sina slutspel, vilket för de flesta föreningar inom lagidrottens värld är den period där det ekonomiska resultatet och hela årets sportsliga utgång verkligen avgörs. Sedan är det ju många som inte ens får börja sina säsonger, och som redan nu vet att deras idrottsliga mål år 2020 redan är inställt, eller riskerar att bli. Sedan har vi såklart allt annat som inte är idrott, men jag försöker inte ens ge mig in på det spåret.  

Läs inlägget

18/03-2020

Slut på tävlingarna.

Jaha, det var den säsongen. Efter att det i början på förra veckan ställts in evenemang till höger och vänster, så kom beskedet sent på kvällen förra onsdagen, att också våra tävlingar här i Östersund helt blåstes av. Första delen av tävlingarna var VM i skidskytte, medan andra delen var världscupfinal i längd. Jag skulle inte köra första skidskyttetävlingen, då det var distansen, med en minut tillägg per bom, men för de flesta andra så kom alltså beskedet dagen före första VM-tävlingen. Alla var här, hade varit på plats och tränat ett antal dagar, och för många var det här säsongens allra viktigaste tävling, för ryssarna som varit avstängda några år var det första mästerskapet på fem år. Såklart blev det en tomhet och besvikelse, men vad att göra liksom.

Läs inlägget

05/03-2020

Vasaloppet.

Tror jag varit ganska tydlig hur jag känt runt mitt Vasalopp, missnöjd med vissa delar och nöjd med andra. Lite mer exakt så fick vi en riktigt dålig start och blev fast i backen, gick liksom inte att ta sig förbi speciellt många, utan fick lägga oss i ledet, med en fart som var ganska mycket under vad jag hade kropp för. Sedan tog det väl fram till Smågan innan jag på riktigt fick in i huvudet vilka extrema förhållanden det var. Fram emot Smågen och hela vägen till Evertsberg plockade vi en del placeringar, men eftersom det var en uppåkt del i mitten och djupsnö på sidorna så kostade det mycket, och gav inte så mycket som man kunde önska. Mellan Evertsberg och Hökberg dippade jag rejält, var inte speciellt medtagen i muskler eller andning, men all koncentration tog ut sin rätt, hade ont i huvudet och allmänt låg. Fick ösa i mig socker och salttabletter, vilket gjorde att jag kunde vända den negativa trenden från Eldris och in. Slangen till mitt vätskebälte frös tidigt, något som gjorde att jag fick i mig mindre energi än tänkt. Det fick jag sota för mellan Evertsberg och Eldris, så sjukt svårt att vända tillbaka energinivåerna om de blir för låga.

Läs inlägget

27/02-2020

Kortvasan och Vasaloppet.

Förra veckan tillbringades fem dagar i Dalarna för att känna in Vasaloppsbanorna. När jag och Robin skulle åka första passet från sälen förra onsdagen trodde jag inte det var sant. Nedre delen av första backen såg ut som en lerig naturgräsplan i april, och när snön kom några hundra meter upp var det nästan uteslutande blankis. Myrarna var som små sjöar, så många gånger fick vi snirkla oss runt dom bredvid spåret, över både mossa och snö. Ju närmare Mora vi kom, och ju färre myrar det blev, ju bättre förhållanden, men såg ändå ganska mörkt ut.

Läs inlägget

19/02-2020

Update.

Tappat tråden i bloggosfären, men nu ska jag försöka summera de senaste två veckorna. Efter en stabil träningsperiod, som på slutet bla innehöll ett 61 KM långt stakpass i Vasaloppsfart så begav vi oss mot årets andra Tysklandsresa. Då fokus nu främst är på Vasaloppet så stod jag över de två första skidskytte tävlingarna. Detta gjorde att vi kom till Finsterau, precis på den tjeckiska gränsen, på söndagen för två veckor sedan. Som vanligt hade det varit fina förhållanden veckorna innan tävlingarna, men på torsdagen började det spöregna, och när vi anlände var det verkligen dusch. På måndagen fortsatte spöregnet, träningen inställd och det blev löpning med regnjacka och uppfälld huva. Till tisdagen kröp temperaturen ner mot nollan, vilket gjorde att sista skidskyttetävlingen efter många om och men kunde bli av, dock nedkortat till en sprint. Med stabil åkning och tre bom blev vi sjua. Onsdagens klassiska sprint flyttades till torsdagen, vilket gjorde att vi fick en tredagars, sprint torsdag, distans klassiskt fredag och 15 skate lördag. Natten till onsdagen kom någon DM snö, vilket gjorde förhållandena fina igen, hade dock detta kommit som regn, hade det bara varit att hoppa på närmaste flyg hem.

Läs inlägget

28/01-2020

Hemmaträning.

Jag jobbar på här hemma. Efter loppet förra helgen har jag haft en träningsperiod, som kommer hålla i sig fram till helgen. Tycker allt just nu flyter på bra. Varierar träningen ganska mycket, från långa lugna pass på runt fyra timmar, till något halvhårt stakpass på runt tre, för att härda mig lite inför vad som komma skall, men också några lite kortare och tuffare intervaller. Varierar skidor med en del pass på bandet, skönt att under hemmaperioderna på vintern få till bra pass som inte kräver så mycket koncentration, både intervall och distans. Kontinuerligt jobb hela tiden tror jag gör gott för skidåkningen, och att jag när jag åker skidor kan hålla bättre fokus, när jag varierar den med annat, som samtidigt ger enormt skarp fysisk träning. Skidförhållandena här är bra, vi har våra dryga 5 KM konstsnö, som har allt från kupering till snällare rundor, dock kan man ju önska lite längre spår och mer variation så här i januari månad, men här har vi det nog bättre än dom flesta...

Läs inlägget