Piggnar till.
27/03-2019

Hade i går äran att få komma och hälsa på hos Naturvårdsverket här i Östersund och berätta lite om mitt liv som paraskidåkare och hur vägen varit fram till idag. En syssla jag bara tycker blir roligare och roligare, och som jag gärna gör oftare.

Efter några riktigt tunga veckor fysiskt så börjar jag äntligen så smått piggna på mig. Under tiden som gått sedan VM har jag kunnat sova minst 12 timmar de nätter jag fått chansen och bara varit allmänt oproduktiv. Med tanke på den rekordtidiga avslutningen av säsongen så spelar ju inte känslan under träning speciellt stor roll just nu, så det kan ju vara, men skönt att jag känner att allt går åt rätt håll. Inte ovanligt att det blir en krashlandning efter säsongen som tar några veckor att återhämta sig ifrån, bara det att jag varje år gärna glömmer att den kommer.

Har i alla fall hållit igång fysiskt med någon form av träning varje dag, exakt vad jag känt för, mestadels korta och effektiva pass. En favorit för tillfället är 4X6 min, 10 min uppvärmning och två min mellan intervallerna så tar inte passet mer än 40 min, men riktigt jobbigt. Då intervallerna är så pass långa som sex min, hinner pulsen gå upp högt och ligga där ett bra tag, så blir stort tryck på pumpen trots att passet är så kort.

Extra klipp i dojan får jag när jag tänker på att vi går mot ljusare tider, fotbollsallsvenskan drar igång till helgen och imorgon har jag seminarium för att avsluta min näst sista kurs, innan jag förhoppningsvis tar min kandidat till sommaren. Fingrar dessutom på någon form av resa till värme under de kommande veckorna.

12/04-2019

Tack för säsongen 2018/2019!

Dags att summera den absolut bästa säsongen jag haft så här långt, och finns så många att tacka för det. Allt ifrån föräldrar som alltid ställer upp och samarbetspartners som tror på mig, till ledare / vallare och framförallt guider.
För ett år sedan vid den här tiden trodde jag att det kanske inte var möjligt att fortsätta tävla på ett konkurrenskraftigt sätt, då den eviga guidefrågan såg svår ut att lösa.  Men en investering i ett rullskidband, som möjliggjorde hård sommarträning på egen hand och två lyckoträffar i form av att råka stöta på Jerry på gymmet och ett telefonsamtal på vinst och förlust till Emil, vände ett uppseglande mörker till min bästa säsong någonsin. Det blev till slut total världscupseger, två VM-medaljer och kanske störst av allt, jag lyckades för första gången slå Brian McKeever i ett distanslopp.

Läs inlägget

06/04-2019

Semestertider.

Glada dagar just nu. Förra helgen en långhelg i huvudstaden, där jag hann med allt ifrån mat och trevligheter med kusiner och kompisar, till Allsvensk premiär i måndags.
Har sedan dess varit hemma några dagar och försökt göra lite nytta, framförallt genom att strukturera upp en kommande säsong, om en månad när träningen drar igång på riktigt igen ska alla eventuella frågetecken vara uträtade, och har några sådana att jobba med just nu, men jag är hoppfull. I skrivande stund är jag på flygande fot igen, igår kväll landade jag nämligen tyska Bonn.

Läs inlägget

27/03-2019

Piggnar till.

Hade i går äran att få komma och hälsa på hos Naturvårdsverket här i Östersund och berätta lite om mitt liv som paraskidåkare och hur vägen varit fram till idag. En syssla jag bara tycker blir roligare och roligare, och som jag gärna gör oftare.

Läs inlägget

19/03-2019

Inget Japan, men total världscupseger.

En lucka i uppdaterandet här, men mycket har hänt, så haka på.

Läs inlägget

02/03-2019

Långsummering VM.

Kom hem till Sverige i tisdags kväll. Har sedan dess tagit det ganska lugnt med träningen, åkt några korta pass, försökt komma ikapp lite i skolan och skruvat tillbaka tiden så gott det går. Det senare har fungerat bra, har lyckats boka in mig på tidiga morgonaktiviteter, så trots att jag är morgontrött efter 2,5 veckor med kanadensisk tid så har jag fått bita ihop och kliva upp. Extra viktigt att ställa tillbaka tiden snabbt den här gången, för redan nästa lördag åker vi till Japan för sista världscupen och då är tiden åtta timmar åt andra hållet..
 

Läs inlägget

22/02-2019

VM så här långt.

Tre tävlingar gjorda och två tävlingar kvar av mitt VM 2019. Milt uttryckt kan vi säga att dagarna här varit en berg och dal bana. Söndagens 10 skate var det jobbigaste jag gjort på så länge, tyckte jag gick ut lagom, men vid första varvning efter 2,5 KM var jag redan helt förstörd. Ledde tydligen då och var tvåa halvvägs, men sedan rasade jag till femma. Förvånad att jag inte var längre efter och tappade mer, det tillsammans med att jag är väldigt stolt över min mentala insats och att jag ändå höll ihop det ”så pass bra” och kom i mål var dagens två ljusglimtar.

Läs inlägget

10/02-2019

Mot VM imorgon.

Ytterligare några dagar här hemma, där jag fått in några riktigt hårda intervaller och däremellan riktigt lugn träning. Efter sjukdomen inför de första tävlingarna kom jag snabbt tillbaka, men den här gången har det varit lite segare. Då hade jag en hel sommar och höst i ryggen, men nu under säsong och hårda tävlingsperioder är grunden lite sämre, så den här sjukdomen kanske kostade lite mer. Inget att fundera mer på nu, bara att åka allt jag kan om en vecka och försöka vara smart på vägen dit.

Läs inlägget

06/02-2019

Årets manliga idrottare på Parasportgalan.

Paragalan i söndags, jag bestämde mig för att inte åka ner och istället vara hemma och ladda för VM. Glad för utmärkelsen jag fick i den fina konkurrensen. Kör på den politiskt korrekta klyschan ”ingen nämnd, ingen glömd”, när det kommer till att tacka alla som gjort den här satsningen möjlig, men familj, guider och sponsorer som stöttat i vått och torrt måste ändå nämnas.

Läs inlägget

30/01-2019

Trött huvud, trött kropp och sjuk.

Var en trött kille efter tävlingarna här hemma. Både fysiskt då jag gick fem tuffa lopp på sju dagar, men också mentalt. Brukar vara trött i huvudet efter vilken tävlingsvecka som helst, och blir ju såklart en del extra när det tävlas på hemmasnö. Efter tävlingarna var det ganska fullt upp, först med en filminspelning för Toyota och sedan ner till Stockholm för magnetröntgen av min rygg, passade då även på att gå på idrottsgalan, eftersom jag hade äran att bli inbjuden. Summa summarum, kanske lite tufft program, så fick dra i handbromsen gällande träningen några extra dagar, blev fyra dagar med total vila, var verkligen helt slut.

Läs inlägget

17/01-2019

Hemmaplan.

Fyra tävlingar på fem dagar och en trött kropp idag. Nu återstår bara en tävling här hemma, innan det är dags för lite vila och fullt fokus mot VM. För egen del har allt gått över förväntan, och tre segrar ger såklart extra självförtroende inför resten av säsongen. Jerry och Emil har stått för superinsatser, så glad att jag har sådana guider, som inte bara kan åka skidor fort, utan även ger mig trygghet där ute i banan.

Läs inlägget