Träningsfunderingar i ett långt inlägg.
22/07-2018

Träning är en hel vetenskap och har inget direkt facit. I många idrotter finns dock tider och rekord att slå, vilket gör att det ganska snabbt går att se om det man sysslar med ger en positiv utveckling. För oss skidåkare är ingen tävling den andra lik, för ibland är det sprint, ibland långt, vissa banor är platta och andra mer kuperade, samtidigt som det kan vara isigt eller nysnö. Det här gör att det hela tiden måste funderas och utvärderas hur bästa utveckling nås, exempelvis är det sällan de som sopar banan på någon rullskidintervall i juli som kör ifrån samma motstånd i februari. Men det är det här jag tycker är så kul, att det inte finns mallar, utan att  det istället gäller att hitta de unika vägarna för varje person.

Exempelvis har jag under åren provat lite olika typer av styrketräning, där målet dock alltid varit att stabilisera kroppen. Med tanke på mina ryggproblem i vintras har jag än en gång fått utvärdera den här delen av träningen och tänka om. Tester i våras visade att jag är stark i många muskler, fast kanske inte tillräckligt stark med tanke på kraven som ställs på min kropp under en tävling, och framförallt var jag för dålig att aktivera de allra minsta musklerna. Musklerna som får oss att hålla en bra position och som där av blir extra viktiga när man blir trött.
Därför har jag sedan i våras lagt till ett styrkepass i veckan, så jag nu kör tre stycken. Passen är sedan indelade i två delar, där den första består av kontrollövningar där fokus och rätt aktivering är super viktigt. Den andra delen har bestått av red cord, alltså ganska tuffa övningar, men där nummer ett ändå är att hitta rätt, aktivera rumpa ETC. Med hjälp av Kristina på Läkarhuset har jag nu kört det här i två månader och utvecklingen känns verkligen. Nu när jag har fått en grund i den här träningen kommer jag såklart fortsätta, fast hela tiden med svårare saker. Jag kommer även börja väva in lite tyngre övningar i vissa pass samt börja spänsta lite. Har aldrig kört speciellt mycket ren spänst, men de senaste två åren har jag haft en del övningar i mina styrkeprogram som varit lite spänstbetonade. Eftersom jag stukade foten i maj och inte kunnat springa förrän nu så har det av naturliga skäl inte blivit någon spänstträning. Nu har jag dock dragit igång med det så smått och träningsvärken har kommit som det berömda brevet på posten, men kul är det. Nu gäller det dock att hålla i det, för några bra pass gör ingen vinter.
 
För att knyta ihop den här säcken så är det här ett exempel på hur jag försöker göra mig till en så bra skidåkare som möjligt med de förutsättningar och den kropp jag har.

11/01-2019

Program för veckan.

Här nedan finns tider för när min klass startar under den kommande veckan, planen är att köra allt förutom stafetten i skidskytte som avslutar kalaset nästa lördag.

Läs inlägget

10/01-2019

Tävling på hemmaplan.

Igår morse körde jag och Jönsson klassiska intervaller, och då började det dyka upp en del andra länder som skulle ut och träna, speciell känsla att de ska göra det här hemma där jag åker varje dag. Eftermiddagen bestod av gym och lätt återhämtningsjogg, och då slog tanken mig att det kändes märkligt att jag idag inte skulle ut och resa för att komma till tävlingsplatsen, utan istället lugnt kunde ta en sovmorgon och mysfrukust.

Läs inlägget

04/01-2019

Snart tävlingsdags igen.

Juletiderna har snurrat på, med bra träning och en hel del lugn och ro. Trots att Jerry varit lite krasslig i veckan har det lösts genom att Gunnar och Robin kunnat hoppa in lite extra, och  har också blivit något extra pass på bandet. Vilken guldinvestering det varit, bra där pappa. Exempelvis hade jag igår ett pass där jag körde 5X5 min löpning med stavar, och där jag låg på maxpuls sista tre minuterna av sista intervallen, bland det värsta jag gjort på mycket länge.

Läs inlägget

27/12-2018

Juldagsbandy med det gamla Frösön.

Efter sista tävling i Finland var det en trött kropp och ett trött huvud. Fem tävlingar på åtta dagar är både tufft fysiskt, men kanske framförallt mentalt, tycker dessutom att jag kanske inte helt oväntat blir lite extra påverkad i början av säsongerna. Så efter Vuokatti följde några träningsmässigt lugnare dagar, där jag bland annat hann stanna till och hälsa på Matildas släkt uppe i norr. Nu är jag dock tillbaka hemma och har en period med ganska mycket träning, innan nästa Världscup drar igång här på hemmaplan den 12 januari.

Läs inlägget

18/12-2018

Sprintseger och skidskyttediskning.

Sprint i söndags, och precis som när vi sprintade klassiskt här för två år sedan så valde jag att staka. En ganska trög prolog tyckte både jag och Jerry, men trots det var vi tvåa, 95/100 efter McKeever, semifinalen gick bättre och vi tog oss vidare utan konstigheter. Vi klev på skidorna 09:30 för att testa banan och nästan fem timmar senare, 14:15 var det dags för final. Det gäller alltså att ha bra uthållighet även i sprint, inte speciellt stor del av de fem timmarna jag är stilla, så en sådan dag tar på. Finalen var vårat bästa lopp, och vi vann faktiskt överlägset före Brian och Holub som hade en tight uppgörelse om andraplatsen. Kändes magiskt att slå Kanada i två av tre lopp och bara vara 13 s efter på fem skate då jag hade en allt annat än pigg dag.
 

Läs inlägget

14/12-2018

10 K och 5 F i Vuokatti.

Efter säsongens två första race, bytte vi igår den gråa och trista finska maten mot en pizza av det större slaget. Skidåkningen är oftast fin här i Finland, men maten ser jag aldrig fram emot, inga smaksensationer direkt...

Läs inlägget

10/12-2018

Inför säsongsstart, så fungerar det.

På onsdag drar vår världscupcirkus igång med 10 klassiskt i finska Vuokatti och här nedan följer några små punkter att ha med sig in i säsongen:
 

Läs inlägget

10/12-2018

Första fartpasset och Vuokatti imorgon.

Har haft några dagar med väldigt lugn träning för att komma igång efter förkylningen, men idag var det dags för intervaller. Har ju snöat typ tre decimeter senaste dygnet, och det är ju fantastiskt, men gör också att det gick ganska tungt. Var dock förvånansvärt fint eftersom spårgänget hade varit ute, vilka förhållanden de har fixat till sedan snön lades ut, ren och skär världsklass. Blev tidig start på passet för att hinna vara klara till skidskyttarna drog igång sin Sverige cup som körts här i helgen. Vi använde deras 2,5 KM-slinga och startade borta på stadion och gick i mål på toppen av Granrisbacken, tog ungefär fyra min och fem vändor körde vi. Känslan var över förväntan, farten kändes ganska bra, men som vanligt tycker jag att jag blir extra trött och lite extra stum i benen när jag kör första hårda passet efter längre sjukdom.

Läs inlägget

06/12-2018

Dags att motbevisa min filosofiska sida.

Under de år jag sysslat med det här har jag börjat utveckla en teori att de som är för starka på sommaren / hösten ofta får sota för det under vinterhalvåret. Såklart är ju en viss förbättring något sommarträningen ska ge, men det här när man i september vill hoppa upp för backarna och ställa av alla, eller ändå råkar göra det trots det inte känns som man tar i, bör få varningsklockorna att klämta. Samma sak brukar gälla de som tar väldigt stora kliv från en säsong till en annan, vintern efter den bra säsongen brukar då tendera att bli avsevärt sämre, till och med jämfört med resultaten före det bra året. Vad detta andra fenomen beror på är svårt att säga, spänns bågen för hårt in i nästa säsong för att nå ytterligare förbättring, är det något mentalt eller fysiskt som inte tillåter för stor utveckling inom en viss period, sådant kan jag inget om, utan jag gör mig bäst när jag spekulerar.

Läs inlägget

30/11-2018

Småkrasslig, så ingen tävlingspremiär igår.

Igår kväll gick Daniel Karlssons minne av stapeln här hemma på skidstadion i Östersund, en tillställning som brukar bjuda på riktigt vassa startfält. Det ska också sägas att det inte bara är en fin kvällstävling och en bra genomkörare, utan Östersunds SK:s tanke att hedra en klubbmedlem och kille som lämnade jordelivet alldeles för tidigt är vacker, och något i alla fall jag hade uppskattat ifrån himlen.

Läs inlägget